Hoppjerkan

Hoppjerkan

Kategori: Projekt

Kort uppdatering!

Ja hur går det med nya rutiner?

Har inte klarat att gå upp klockan 5 varje morgon. Men nästan!
Det är konstigt nog antingen eller, antingen vaknar jag innan larmet och skuttar upp, eller så snoozar jag i tre timmar och kommer knappt upp ändå.

Kört igenom det nya tränings-schemat en vända nu och känner mig som en urkramad trasa, varenda muskel känns stel! Bäst med en vilodag innan jag sätter igång med dag 1 igen…

En mysig tanke har tagit fäste säkert inspirerat av pod-avsnittet med Michael Dahlen.
Att fråga mig själv ”Hur kan jag göra  just den här dagen toppen?”
Tänker så inför morgondagen när jag ska sova, och sedan under dagen när det börjar krypa i kroppen. Och då kommer jag på massa små realistiska saker jag faktiskt kan och vill göra, istället för att drunkna i de stora tankarna.
Testa ni också, jag tror det kan göra oss lite icke-tillfreds varelser gott 🙂

Man behöver nog balans mellan nuet och framtidstänket.
För mycket nu och man tappar styrningen över sitt liv – för mycket framtidstänk och man missar nuet och allting!
Hur ser din balans ut?

Timelogg vecka 1

En dag försenad, och utan bild kommer min timelogg:

40 % Sömn (!!!)
16% Jobba
12 % Umgås med man
6 % Laga och äta mat
6 % Umgås med vänner
6 % Resa / Promenera (hade inget busskort några dagar)
5 % Städa, duscha osv
3% Googla
3% Film
2 % Träna (bara tiden på gymmet, inte resväg)
1 % Skriva bloggar

Det är torsdag till måndag, alltså inte en full vecka, men kul att se ändå.
Har tröttnat helt på att registrera stup i kvarten så det får nog räcka för den här gången 🙂
Vissa saker var svåra att placera, de när man gör någonting tillsammans med någon, och jag bedömde det oftare som ”umgås”.

Man kan inte ta siffrorna exakt då den tar bort eventuella glapp man missat att registrera osv, men ja jag sover väldigt mycket. Låter trevligt men det är mest för att jag inte har så mycket att stiga upp för. Ligger gärna kvar och låtsas att bara sovrummet existerar.
Ni vet stunden på morgonen innan man kommer på vad det nu är man är mitt uppe i ”juste jag är stressad inför tentan” som är så underbar. Det är en tydlig skillnad på innan och efter. Innan tankarna börjar snurra och pulsen gå upp. Då man ligger och reflekterar över hur huvudet känns mot kudden och solstrålar dansar mot marmorskivan i fönstret.

Kickar igång med Timelogger

Har du testat att mäta din tid någon gång?
Jag tror att det kan hjälpa mig och många andra att komma loss ur prokastinering och känslan av att dagarna försvinner utan att man hunnit göra det man egentligen velat.

Vad gör du med de 16 timmar du är vaken? Hur mycket tid går åt att handla middag på en månad?
Hur mycket tid lägger du på det du tycker om? Och hur mycket på sådant som inte spelar någon roll?

Jag har klockat min tid en del.
Först när jag pluggade och då insåg att jag bara aktivt arbetade 35% av den tid jag avsatt (!)
Inte konstigt att man aldrig blev klar..
Och sedan då och då när jag märker att föör mycket tid slösurfas bort i väntan på att någonting ska hända.
Det fanns också en tid då jag kände mig mycket ensam och ville spendera mer tid med andra, men efter att ha testat att logga tiden insåg att jag umgicks mycket mer än jag tex jobbade!

”Men om man vet att man mäter kommer man ju sköta sig bättre!” tänker den som läst om psykologisk forskning på komvux. Vilket absolut är någonting som händer.
Rid på den vågen säger jag och få lite extra gjort, rätt snart tappar man orken och visar sitt lite bekvämare jag 🙂

Nu när jag har så mycket fritid och behöver öka produktiviteten och arbetsinsatsen ett snäpp, är det dags igen.

Återkommer på måndag med mitt fina cirkeldiagram!

Egenföretagare behöver zen

Idag har jag köpt mitt lilla mini-cafe!!

(Att jag fick ett lån med mina tim-anställningar på 4 olika företag var ett mirakel).

Har varit så himla nervig sedan jag bestämde mig för att köra på eget, skrämt upp mig över precis allting.
Först över lånet, sedan över själva affären, över tillstånd. Över vad kunderna kommer tycka..

Man måste nog lära sig att bli lite cool om man ska driva eget. Skaffa zen huvudet.
Tro på att saker och ting löser sig. Det ska jag gå och öva på nu 🙂

Min nya hajp

Min förra hajp var klättring, men nu är jag så nyfiken att testa på att måla en tavla!

Det är någonting jag aldrig trodde skulle locka mig.
Minns hur jag under högstadiet och gymnasiet satt i bildsalen dagarna i ända för att umgås med mina vänner som var riktiga esteter. Själv skapade jag aldrig någonting, utan satt där och hängde med min stora bag tills det var dags att åka på någon träning haha!

Det är den här super-inspirerande kvinnan som har förtrollat mig med sina mäktiga vintertavlor.
Och jag börjar dessutom tro att människor behöver lite kreativt output för att må bra i själen..

Winterbirds_smal_massiveWinterdream_smal_massive

Säga upp mig? Del 2

Medan jag gick och funderade på hur och när jag skulle ta det där jobbiga samtalet – gick min chef och gjorde samma sak.

Jag fick alltså sparken. (Ja jag känner mig lite som i en film när jag säger det)
Det var som ett bra breakup där båda parter är överens om att man inte passar ihop, och önskar varandra lycka till.

På tal om hajar - vem mer är lite sugen på att se filmen The Shallows?

På tal om hajar – vem mer är lite sugen på att se filmen The Shallows?

Ni som har varit arbetslösa, pluggat eller frilansat vet hur farligt det är att sitta ensam hemma i pyjamas en vardagsförmiddag.
Hur lätt det är att drunkna i sina egna tankar och känna sig isolerad från världen som snurrar någon annan stans utan dig.
Hur stort steg det ibland kan vara att stiga upp och sätta igång och använda sin fantastiska ocean av ledig tid.
Det är den största utmaningen, att varje morgon undvika att trilla i havet av tankar och ensamhetskänslor. Jag behöver må väldigt bra och ha ett positivt harmoniskt sinne för att kunna åstadkomma någonting över huvud taget – det är här det avgörs om det bär eller brister. Är mitt sinne positivt kan jag dra tyngsta lass i världen och komma på all världens kreativa lösningar, är mitt sinne mörkt orkar jag knappt handla mat eller öppna post.

Därför behöver jag nog se min tillvaro som aspirerande egenföretagare som en pyramid där mitt psykiska mående utgör basen.

Nu ska jag sätta mig med ett tomt anteckningsblock och bara strukturera.
Det blir bra det här!

Säga upp sig?

 Steg upp klockan 5 i morse. Kunde inte sova på grund av den nervösa pirriga känslan i magen.

I veckan hände saker på jobbet som fick mig att gå från ”här stannar jag minst ett år” till ”hur klarar jag mig om jag säger upp mig imorgon?”.
Jag visste att det är ett stort företag jag jobbar på, där det är siffror och inte människor som räknas. Men det börjar märkas mer i den dagliga verksamheten, kommit närmare mig, och det är ingenting jag tycker om.

Tror inte att jag är en person som passar att vara anställd över huvud taget. Det känns meningslöst att börja söka efter ett nytt jobb och göra om hela karusellen.
Missförstå mig inte – det är häftigt och inne just nu att vara egenföretagare – men jag har aldrig sett den som imponerande.
Jag har verkligen försökt hitta rätt väg, rätt yrke och ett jobb att trivas på. Har hoppfullt testat så mycket.

Jag avskyr att följa någon annans regler, att någon annan dikterar dels hur jag utför arbetet dels ramarna kring hur jag kan leva mitt liv.
”Det är klart, ingen gillar ju att rätta sig efter någon annan, krav från chefen eller att passa tider!” tänker ni kanske.
Jag står alltså inte ut, i mer än några månader i sträck. Det kryper och bubblar i mig, som en tekokare som det snart börjar ryka från!
Och jag har ändå övat från barnsben att lyda order och bita ihop då jag idrottade hela grundskolan igenom haha 😉

Så i fredags kväll när jag kom hem gick hjärnan på högvarv. Hur kan jag få in pengar nog att klara mig? Vad kan jag hitta på?
(Har ju varken pengar eller expertkunskaper!)

Tre bra ideer finns nu framtagna. Tre roliga projekt just påbörjade!
(Säger jag upp mig har jag lite press att faktiskt genomföra dessa också)

Det är därför jag inte kan sova, jag är så nervös, glad, lättad, peppad, och super-nervös i ett!

sydamerika 640

Motivation

Brukar halvt på skämt halvt på allvar säga att jag är manisk.

Hittar jag någonting intressant blir jag SÅ TAGGAD och går upp i det, jag känner verkligen att det här är den nya meningen med livet och i huvudet redan planerar hela min proffesionella karriär. Det går så långt att jag blir otålig och stressad för att jag inte kan kasta mig in i det här projektet NU på en gång, helst igår! Varje minut dom går känns slösad.
Så dålig på att se och uppskatta det jag redan har.

Några veckor senare har inspirationen svalnat och någonting annat är SÅ MENINGEN MED ALLT. 

Det här tar massvis med energi, varje hajp är som en urladdning. Så ojämnt energiflöde.

Det gör också att jag aldrig vågar börja med någonting, med rädsla att binda upp mig för jag vet att inspirationen kommer svalna. Och då händer ju ingenting alls.

Många saker tar också tid att förbereda – en längre resa tar ett halvår/år, skolor söks till ett halvår innan start, träningskort har bindningstid, alla företag/andra projekt har en uppstartssträcka. Det gör att jag sitter i en situation som jag hade motivation för för ett halvår sedan – och drömmer om någonting annat! Så irriterande.

Anneli Pompe sa i någon intervju att man ska agera direkt när inspiration finns, att hon liksom lever efter det, smider när järnet är varmt. Men hur gör man det i verkligheten?

20 maj 133En sak jag börjat med är att sluta leta efter ”meningen med allt” och ”lösningen till allt” och försöka tänka mer lugnt och harmoniskt.
Försöker tänka att allting man gör, allting man vill åstadkomma eller påbörja kommer att ta ett år.
Det är ett bra test för att se om hajpen är någonting man verkligen har lust med.

Vill du springa en mil – det kommer ta ett års löpträning.
Vill du bli stark – det kommer ta ett års regelbundna eftermiddagar på gymmet.
Vill du flytta utomlands – det kommer ta ett år att förbereda.
Vill du ha fler kompisar – det kommer ta ett års aktivt arbete utanför bekvämlighetszoonen.
Vill du bli av med en fobi – det kommer ta ett års fokus och övning.
Vill du ändra någonting i din livsstil, eller i ditt beteende – ett år!

(Ni anar inte hur många jag skrämt från gymmet genom att säga att det kommer ta ”minst ett år” innan de får kroppen de vill ha hehe).

© 2017 Hoppjerkan

Tema av Anders NorenUpp ↑